Kalam e Bulleh Shah
Main Wich Main Na Reh Gai Kai
Main wich main na reh gai kai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Jadd wasal wasaal banaae ga
Tadd gonge da gurr khaae ga
Sir pair na apna paae ga
Main eh hor na kisse banai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Hoye nain nainaan de barde
Darshan se kohaan te karde
Pal pal doran mare darde
Tain koi lolach ghat bharmai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Hun assan wahdat wich ghar paya
Wasa hairat de sang aaya
jiwan juman, maran wanjaya
Apni sudh budh rahi na kai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Main jaatan si ishaq sikhala
Chonh nadian da wehan uchala
Kadi ag bharke kadi pala
Natt birhon ag lagai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Doon doon ishaq naqare wajde
Aashiq wekh ute wal bhajde
Tarr tarr tarak gae larr laj de
Lag gia nionh taan sharm sidhai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Piare bas kar bohti hoyi
Tera ishaq meri dil joi
Tain bin mera sakka na koi
Amman babul bhain na bhai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Kadi ja asmani behnde ho
Kadi es jag da dukh sehnde ho
Kadi peer mughan ban behnde ho
Main taan ikse naach nachai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Tere hujre wich mera hujra he
Dukh dadha main par guzra he
Kade ho mahil mera mujra he
Main tethon ghol ghumai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Tadh karan main aisa hoya
Noon darwaze band kar soya
Dar daswin te aan khiloya
Kade mann meri ashnai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
Bullah shah main tere ware haan
Mukh wekhan de wanjare haan
Kujh asin bhi tenoon piare haan
k main ainwin ghol ghumai
Main wich main na reh gai kai
Jab ki pia sang peet lagai
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
جد وصل وصال بنائے گا
تد گونگے دا گڑ کھائے گا
سر پیر نہ اپنا پائے گا
میں ایہہ ہور نہ کسے بنائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
ہوئے نین نیناں دے بردے
درشن سے کوہاں تے کردے
پل پل دوڑن مارے ڈر دے
تیں کوئی لولچ گھت بھرمائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
ہن اساں وحدت وچ گھر پایا
واسا حیرت دے سنگ آیا
جیون جمن ،مرن ونجایا
اپنی سدھ بدھ رہی نہ کائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
میں جاتاں سی عشق سکھالا
چونہہ ندیاں دا ویہن اچالا
کدی اگ بھڑکے کدی پالا
نت برہوں اگ لگائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
ڈوں ڈوں عشق نقارے وجدے
عاشق ویکھ اتے ول بھجدے
تڑ تڑ تڑک گئے لڑ لج دے
لگ گیا نیونہہ تاں شرم سدھائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
پیارے بس کر بوہتی ہوئی
تیرا عشق میری دل جوئی
تیں بن میرا سکا نہ کوئی
اماں بابل بھین نہ بھائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
کدی جا اسمانی بہندے ہو
کدی اس جگ دا دُکھ سہندے ہو
کدی پیر مغاں بن بہندے ہو
میں تاں اکسے ناچ نچائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
تیرے حجرے وچ میرا حجرا ہے
دُکھ ڈاڈھا میں پر گزرا ہے
کدے ہو مائل میرا مجرا ہے
میں تیتھوں گھول گھمائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
تدھ کارن میں ایسا ہویا
نوں دروازے بند کر سویا
در دسویں تے آن کھلویا
کدے من میری اشنائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
بلھا شوہ میں تیرے وارے ہاں
مُکھ ویکھن دے ونجارے ہاں
کجھ اسیں بھی تینوں پیارے ہاں
کہ میں اینویں گھول گھمائی
میں وچ میں نہ رہ گئی کائی
جب کی پیا سنگ پیت لگائی
